Ms. N00b

Bira, bärs och rakade brudar (really?)

Posted in Uncategorized by msn00b on 08 december 2010

Jag var ganska huslig när jag var arbetslös, mest för att jag inte hade så mycket annat att göra än att plantera saker, baka och dona och fixa med skitsaker jag aldrig hade orkat annars. I bloggvärlden har det de senaste åren synts en ganska tydlig trend som drar åt just det där hållet, scrapbooking, bakning, städning, pyssel och framförallt heminredning. Visst, det är väl trevligt med människor som har intressen, inget ont i det. Det jag däremot vänder mig emot är att det liksom förväntas av en som kvinna att man skall ha de här intressena, som om alla liksom förväntas bära omkring på någon form av ”Husmor 2.0” i fittan och att man helt enkelt är lite sämre, lite mindre kvinna och lite…ptja… konstig om man inte håller på med de här sakerna.

Jag har blivit sammanförd med andra flickvänner under fester och andra sociala tillställningar med motiveringen ”ja, här håller tjejerna till” som om man har mer gemensamt, eller borde komma bättre överrens bara för att  man delar kön, som om man är mer kön än individ.

jag är bara så sjukt trött på att bli typecastad i mitt eget liv och att folk sedan har mage att bli besvikna, och ibland till och med lite förbannade, över att jag inte nödvändigtvis passar in i den förtryckta mall de bestämt sig för att jag platsar i. Visst det är klart att jag vill ha det fint hemma (vem vill på allvar ha det fult hemma?), tycker om god mat och jag är väl lika mycket gottegris som någon annan,  men att folk tittar konstigt på en bara för att man inte är helt uppslukad av ämnet och är intresserad av att, i detalj, diskutera tapeter & äppelkaksrecept eller (åh gud) bantning, det förstår jag inte.  Samtidigt som killarna förväntas vilja titta på fotboll och prata jobb, eller bilar, det hela är, för mig, mest ganska tröttsamt och det kan väl inte bara vara jag som känner så? Jag inbillar mig att det också är ganska tröttsamt för killar att förväntas vara på ett visst sätt?

Sånt tänker jag på när jag borde skriva uppsats.

Det var bara det.

9 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Annna said, on 08 december 2010 at 2:40 e m

    Skojar du att jag känner igen det där… på förra jobbet var det jag och en tjej till runt 30 på en avdelning som annars bestod av enbart ”tanter” i spannet 40+ till 65, som inte förmådde prata om någonting annat än sina barn/barnbarn, sitt hemmafix, och så golf eller (just det) bantning.

    Snacka om att känna sig som en alien om man någon gång skulle nämna någonting i stil med ”har du funderat på att ge din brorson ett playstation-spel i julklapp istället för sängkläder med broderade monogram?” eller ”var det någon som såg premiären av Stargate Universe på teve igår?”

    Jag orkade aldrig ens nämna att jag skrev skönlitteratur, för den enda litteratur som dessa någonsin kunde relatera till, det var av typen Liza Marklund. Inget ont i det, men försök att förklara för en sådan individ vad fantasy eller science fiction går ut på… möjligen har de hört talas om Star Wars genom sina barn. Ett par av dem hade till och med sett en eller två av Ringen-filmerna… men det var liksom inte socialt acceptabelt att diskutera ens Ringen när tant X hade varit på Pilates igår och gjort såååå effektiva övningar för rumpan.

    Varför är det bara för killar som det är socialt acceptabelt att diskutera nördiga saker? Morr.

    En gång tog jag upp det här med Piratpartiet och mobiler som statliga spårsändare… jag tänkte att de kanske kunde relatera till det (flera av dem hade mobiler), men reaktionen var ungefär: ”vad bra, då kan man ju hitta ungarna när de går vilse i skogen!”

    Oh my god vad skönt det är att nu istället jobba på ett ställe med övervägande andel män…

    • msn00b said, on 08 december 2010 at 3:54 e m

      oh lord! Hade samma sak på mitt förrförra jobb, allt det pratades om var barn, mer barn och bantning. En gång lyfte jag ämnet FRA det blev knäpptyst innan någon började asgarva … och då jobbade jag för en bredbandsoperatör mind you…

  2. Annna said, on 08 december 2010 at 2:42 e m

    (Dock ska vi notera att sambon är smått avundsjuk på att jag kan säga ”nej, jag har inget intresse av sport, jag är tjej” (en förklaring som jag ofta nyttjar, och som alltid accepteras…)

    • msn00b said, on 08 december 2010 at 3:54 e m

      hahaha jo jag får höra samma sak härhemma ibland😉

  3. Ninde said, on 09 december 2010 at 11:09 f m

    ”..jag är bara så sjukt trött på att bli typecastad i mitt eget liv ” Hell Yeah and Amen to that!

    Det finns en viss typ av kvinnor som bara blir så..tråkiga efter en viss ålder. Ni vet den där typen som gav upp alla eventuella egna intressen när de skaffade första barnet nångång strax efter gymnasiet o således bara kan prata blöjexem och lottorader. Suck. Brukar råka ut för det där scenariot ibland när jag besöker folk i en mindre stad (Kuststaden) ibland. Tror det är vanligare där än i Storstaden. Ibland gör jag lite revolution och går o sätter mig med killarna. Bara för att jag måste få ha en konversation som innehåller åtminstone några ord som inte har med barn eller hem att göra…

  4. royal republic production said, on 11 december 2010 at 12:05 f m

    Eftersom du efterlyste mer avtryck (åtminstånde tolkade jag det så) trycker jag av.

    Så andemeningen är att det är OK att klippaklistra fina papper när man e arbetslös?
    Det är så för oss män oxå. Man vill inte alltid snacka foppoll och biltrimmning, det sistnämnda aldrig och det förstnämnda aldrig på en nivå av ”han passar inte för den typen av spel den nya tränaren förmodligen försöker bygga då han köpt den och den och den och den spelaren.
    Har gjort tid på både väldigt manliga och väääldigt kvinnliga arbetsplatser. Till oss män frågar de inte tanterna vilken blomjord vi använder. De spänner ögonen i oss och frågar ”Du sköter väl blommorna” (Tänk Sarah Palin-look) suckar och konstaterar ”det gör du säkert inte” (tänk besviken mamma-look)
    På väldigt manliga arbetsplatser frågas det hur mycket sprit man skall dricka och hur många brudar som skall knullas till helgen. pptjjaaa fan vet. men det gäller att svara rätt om man vill va med.
    Egentligen tänkte jag skriva nått vettigt istället om samtal som social grund och trygghetsskapande faktor. men det blev det här istället. En annan gång kanske

    Royal

    • msn00b said, on 11 december 2010 at 2:08 e m

      ”Så andemeningen är att det är OK att klippaklistra fina papper när man e arbetslös?”

      Nej ,det var verkligen inte så jag menade, jag försökte vara så tydlig jag kunde med att jag inte har åsikter och ekpinnar att komma med när det gäller vad andra människor har för intressen/ gör för individuella val i sina liv. Att jag skrev att jag var huslig när jag var arbetslös är mest en reflektion över hur sjukt okarakteristiskt jag betedde mig då, idet låg ingen negativ värdering i husarbete i det även om jag förstår att det kanske kunde tolkas så🙂
      Andemeningen i inlägget var att det är trist när man förväntas göra/tycka/känna/intressera sig för specifika saker mer eller mindre konstant enbart med hänvisning till kön.

      Och jo, avtryck uppmuntras, bloggen är ju ett forum för kommunikation och jag gillar att diskutera🙂
      Jag blir mycket nyfiken på hur du resonerar kring samtal som trygghetsskapande faktor och social grund och det var lite den tanken jag var inne på, den social responsiviteten är ju elementär men det förutsätte ju också att vi ser varandra som konkreta personer och inte abstrakta samhällsvarelser, dvs som individer och inte besittare av en elelr annan roll och det är ju i grund och botten det som stör mig när det gälelr situationer som ovanstående, att jag upplever mig, och andra människor, både kvinnor och män som förpassade till en schablonmässig könsroll och att vi därmed förutsätts vara abstrakt samhällsvarelser snarare än konkreta människor och när man opponerar sig mot det, och bryte mot normen så blir det lite ”obekvämt” i den sociala interaktionen.

      Som om trygghet i elementära gemenskaper byggde på en distans där vi slipper ager social resposivt och iställt faktiskt förutsäts vara till viss del asocialt responsiva.

      • Royal Republic said, on 12 december 2010 at 2:22 f m

        Stillar din nyfikenhet på min länk ovan.

        ”Så andemeningen är att det är OK att klippaklistra fina papper när man e arbetslös?”
        Jag missförstod dig med flit😉

  5. Filippa said, on 11 december 2010 at 10:37 f m

    Hahaha, här håller tjejerna till, hysteriskt! =)


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: