Tant är förjävla gammal – and loving it.

Apropå det här med tantighet.

I fredags var dagens största projekt att ta mig i och ur ett parkeringshus.

I lördags fick jag krama på vackraste Liz och titta på film, ändra fram till 22:30 pip då jag slängde ut älsklingen med motiveringen att jag skulle upp tidigt.

Söndagen spenderades  i Sturup där jag i sällskap med ett flertal andra knäppgökar vistades utomhus i närmre fem timmar (i det här vädret ja) eftersom jag helt enkelt tycker det är roligare att hojta runt i bushen från arla morgonstund med knäfern än att partaja på lördagskvällar.

Nu är klockan 22:00 och jag gäspar redan käken ur led och jag försöker komma ihåg senaste jag festade riktigt rejält, gick ut på krogen och skakade rumpa och hade riktigt roligt snarare än önskade att jag var någon annanstans och det slår mig att det var nog…eh…

2006?

Och ok nä jag kanske inte lever världshistoriens mest händelserika liv längre, något jag faktiskt aspirerade på en gång i tiden någon gång tidigt 2000-tal då jag tyckte det var viktigt att gå före i alla köer på krogen, aldrig betala för en drink eller ett inträde och för all del vara på first name basis med halva gbg. Jag menar jesus folk namedroppade mig för att komma in på nattklubbar en gång i tiden. Å ena sidan kan jag minnas den där galna tiden och tycka att det var så sjukt roligt. alla galna historier, allt knäppt vi gjorde alla märklig människor vi träffade och å andra sidan kan jag se mig omkring och se de där som liksom verkar ha…fastnat i det där livet. Det är lite läskigt att ta en sväng på avenyn på väg hem från bion och stöta på den där killen eller de där tjejerna som ma brukade festa med när man var 21-23 och inse att hey, de gör fortfarande samma sak, varje helg, varje vecka dag ut och dag in.

Och vet ni? Så kul var det inte. Oftast var det mest bara slitsamt och tråkigt. Samma fester, samma människor, samma musik,  nya klänningar och någons nya ragg. Samma människor som cirkulerade helg efter helg och bakfyllorna som bara blev värre ju äldre man blev. Jag är glad att jag har gjort det där, jag har rumlat om mer än de flesta och jag kom ur det helskinnad på andra sidan.

men fy fan vad glad jag är att jag befinner mig just på andra sidan nuförtiden att jag inte var en av de som fastnade i den där malströmmen. Jag har roligare som 30-åring än vad jag någonsin hade som både tonåring och tjugooåring. Jag tror dessutom att jag själv är både roligare och intressantare nu än vad jag var för tio år sedan.

Och herregud vad skönt det är att kunna välja jacka utefter hur varm den är snarare än om den framhäver min figur. Skor efter hur sköna de är snarare än hur hög klack de har och hur grymt skönt det är att faktiskt skita fullständigt i hur jag ser ut när jag går och handlar eller åker på jobb.

Det är banne mig roligare att vara vuxen.